9 sätt på vilka en kronisk sjukdom kan påverka dina relationer

Har du en kronisk sjukdom? Här kommer nio sätt på vilka den kan påverka dina relationer (på gott och ont)!  

kronisk sjukdom, kronisk smärta, svårt med relationer när man är sjuk, ingen förstår att jag är sjuk, ha barn och kronisk sjukdom, svårt med kärlek när man är sjuk

  1. Människor du möter i vardagen kan ifrågasätta ditt mående. Detta kan göra att du känner dig väldigt, väldigt liten inför dem och drar dig undan gemenskapen för att slippa bli bemött med skepsis.
  2. Bristande ork och jobbiga symptom kan göra att du måste stanna hemma. På så sätt leder sjukdomen till en ofrivillig isolation och att du inte får så mycket social kontakt och närhet som du skulle vilja ha.
  3. När du mår extra dåligt – vilket du kan göra ofta – kan det bli så att du ställer in besök och träffar i sista minuten. Många kroniskt sjuka upplever att just detta tär på vänskapsrelationerna och att vännerna till slut tröttnar på att bli ”dissade”. Nu är det ju inte en ”diss” det rör sig om. De allra flesta brukar stanna hemma från aktiviteter när de till exempel har en influensa, och när man som kroniskt sjuk hamnar i ett skov kan man gå runt med en långvarig influensakänsla i kroppen. Då är det inte så konstigt att man inte orkar ses.
  4. Du kan känna dig ensam. Inte bara det att du kan känna dig ensam i den hopplösa situationen, du kan också uppleva att vänkretsen krymper i ett rasande tempo eller att inbjudningarna upphör tvärt. Många – även de som känner till den kroniska sjukdomen – kan tröttna på att få höra ”Nej, jag mår så dåligt att jag inte orkar ses idag” eller när man drar sig ur planerna.
  5. Du kan ha få men nära vänner. Även en ”frisk” person kan ha svårt att underhålla massa relationer, så var inte för hård mot dig själv när du märker att du inte förmår flänga, ringa och skriva runt till alla du känner. Det kan vara så att du har en eller två vänner som är speciella för dig, som vet att du kämpar för att finnas till och som älskar dig för det. Det är dessa vänner som räknas. De här vännerna har du kanske också ett särskilt band till, ett band som stärks av djupa samtal och ömsesidig förståelse.
  6. På grund av allt det du har gått och går igenom kan din förståelse inför andras utsatthet bli bättre. Jag tror att många av oss som har en kronisk sjukdom upplever att de svårigheter vi går igenom får oss att växa på ett personligt plan och att vi blir såväl mer inkännande som accepterande mot andra.
  7. Det kan vara svårt – men absolut inte omöjligt – för dig att ha ett kärleksliv. Varje kronisk sjukdom har sina egna symptom och svårigheter, utmaningar man som drabbad och anhörig står inför. För oss som till exempel lever med värk kan kärleksrelationerna påverkas av det faktum att en kropp som bultar och pulserar av smärta inte alltid är så pigg på fysisk närhet och att man behöver mycket personligt utrymme för att kunna ta hand om sig själv. Fastän man beskriver besvären för den man träffar och/eller är tillsammans med och hen säger att det inte är ett problem för hen, kan situationen ändå väcka mycken frustration. En välfungerande kommunikation blir plötsligt än viktigare.
  8. Du kan komma din livskamrat riktigt, riktigt nära. Med tanke på allt det du och din livskamrat går igenom tillsammans – för den man bor med lever också med sjukdomen – har ni med gemensamma krafter tagit er förbi hinder efter hinder. Den gemensamma ansträngningen kan mycket väl stärka er gemenskap och den ömsesidiga vi-känslan. Utsattheten du, och ni båda, ibland kan känna öppnar för djupa samtal om livet. Vad är det som verkligen är viktigt för er? Kärlek växer genom omsorg, och medan ni stöttar varandra kan kärleken er emellan blomma.
  9. Du kan känna att du inte räcker till för dina barn. Jag har inte själv barn. Däremot har jag vuxit upp med en kroniskt sjuk mamma som har tagit hand om mig, som ju var kroniskt sjuk redan som barn. Utan henne hade jag nog inte orkat. Som vuxen kan jag tänka mig hur jobbigt det måste ha varit för henne att både ha sin egen och min sjukdom att ta hänsyn till och att behöva sätta mig främsta rummet. Jag kan vidare tänka mig att man som förälder alltid vill ge och ge och att det kan orsaka en inre konflikt när man inte mår bra eller orkar själv. Till alla er föräldrar som kämpar med en kronisk sjukdom vill jag bara säga att ni är fantastiska och att ni visst räcker till. Det som väsentliga är inte hur många äventyr ni hittar på tillsammans med era barn, utan den omsorg ni ger varandra.

Listan över hur en kronisk sjukdom kan påverka dina relationer kan göras ännu längre. Bara för att jag väljer att sätta P här betyder det inte att det inte finns andra upplevelser som borde tas med. Dela gärna med dig av dina erfarenheter! Tillsammans kan vi öka kunskapen om hur det kan vara att leva med en kronisk sjukdom.

Bild: © okalinichenko / Adobe Stock.