Kroppen & Kurer Psykologi & Livsstil

9 saker du inte borde säga till någon som har en kronisk sjukdom

När man har en kronisk sjukdom kan det vissa dagar vara tufft att gå upp ur sängen. Man gör så gott man kan, men ändå ser ingen ansträngningarna. Då är det extra sårande att bli bemött av ett ifrågasättande eller att inte bli förstådd. Ett enda ord kan göra stor skada. Därför är det viktigt att du tänker på vad du säger till den som inte mår bra. Här kommer 9 saker du inte borde säga till någon som har en kronisk sjukdom.

Tänk på situationen. Den är viktig, kanske direkt avgörande. Om någon säger >>Jag mår inte bra idag<< eller >>Idag har jag ont i kroppen<< kan det vara läge att väga sina ord och svara >>Jag finns här om du behöver mig<< eller att bara lyssna, om du har tid.

9 saker du inte borde säga till någon som har en kronisk sjukdom

1. Du ser ju så pigg och kry ut!

Det här är en klassiker. Fastän >>Du ser ju så pigg och kry ut!<< säkerligen är menat som en komplimang när du säger det kan kommentaren vara sårande. Den som har en osynlig sjukdom drabbas ofta av ett ifrågasättande, till och med av misstro. Så tänk på vad du säger och hur du säger det – >>Du ser ju så pigg och kry ut<< kan uppfattas som >>Du ser ut att må bra, är du VERKLIGEN sjuk?<<.

2. Jag har läst om en ny behandlingsform…

Även om ett tips om en ny behandlingsform, både medicinsk och alternativ medicinsk, kan vara välmenat får den som har en kronisk sjukdom många tips. Försök att sätta dig in i den sjukas situation: du har en sjukdom som vållar dig smärta och massor av problem – tror du inte att du testar ALLA behandlingar som finns och som kan få dig att må bättre? Många som har kroniska sjukdomar genomför omfattande behandlingar som går ut på att lära sig att leva med sjukdomen. För smärtpatienter finns det till exempel multimodal smärtbehandling.

3. Vill du inte bli frisk?

Undertecknarens kommentar: Jag kommer ihåg när jag var barn och skickades på den ena behandlingen efter den andra. Till slut blev jag trött – inget hjälpte ju mot min kroniska smärta (!) – och sa nej. Jag vill inte. Då fick jag varje gång höra >>Vill du inte bli frisk?<< Det var allt från läkare till alternativ medicinare som sa detta. Tror katten att jag ville bli frisk, men det var inget kul att vara försökskanin för osäkra behandlingar och stark medicinering – speciellt när inget minskade smärtan!

4. Du är ju så ung, inte kan väl du vara sjuk?

Jooo, barn kan faktiskt få kroniska sjukdomar. Men då barn har svårare för att kommunicera sitt lidande och sin sjukdomsberättelse än vad vanligtvis vuxna har, är det svårare att göra sin röst hörd. Medicinska studier i Kanada tyder på att barn som till exempel har ont i kroppen inte tas på lika stort allvar som vuxna som har ont, och att deras smärta därför är underbehandlad. Det finns även en det går över när du gifter dig-attityd mot barn. Vuxna borde veta bättre, allt går inte över.

5. Jag är också trött…

Kommentarer som >>Jag är också trött<< eller >>Jag har stukat foten och vet hur du känner dig<< hör till den kroniskt sjukas vardag. Att ha en kronisk sjukdom betyder att man har en sjukdom som man troligen ALDRIG kommer bli frisk från. Det är svårt att föreställa sig att man aldrig kommer bli frisk, men så är det för vissa. Det är ingen som betvivlar att du mådde dåligt när du stukade foten eller att du är trött, men det är inte riktigt samma sak som att bland annat behöva äta mediciner i resten av ditt liv eller att inte orka med vardagen, dag efter dag.

6. Du orkar ju aldrig umgås…

Så kan det sorgligt nog vara, och det kan vara sårande för dig att din vän alltid drar sig ur när ni har bestämt att träffas. Vissa kroniska sjukdomar tröttar ut, gör ont och är oberäkneliga, därför orkar den drabbade kanske inte träffas. Istället för att låta alltför anklagande och besviken skulle du kunna säga >>Det var tråkigt men det kommer fler tillfällen för oss att träffas.<< Om du säger så hade du garanterat underlättat för din vän, och en sak ska du veta: du betyder mycket för din vän. <3

7. Vad skönt det måste vara att inte behöva jobba eller gå till skolan…

Att vara kroniskt sjuk är inte som att vara på semester, man är hemma för att man inte har ett val, det vill säga för att man inte orkar gå till jobbet eller till skolan, för att man kanske har haft ett jättesvajigt blodsocker på sistone, muskelkramper eller är helt utmattad i kropp och psyke.

8. Du borde träna mer.

Träning är kanon och kan lindra många symptom! Samtidigt är träning inte lösningen på allt. Man kan till exempel inte träna sig fri från en kronisk sjukdom och det finns tillfällen när att träna kan göra mer skada än nytta.

9. Tänk positivt!

Positivt tänkande, KBT och så vidare kan göra livet lättare för den som är kroniskt sjuk. Hur viktigt det än är att tänka positivt måste man också ges tid att sörja den stora förlusten av sin hälsa. Att bli tillåten och att tillåta sig själv att sörja är viktigt för att kunna gå vidare. Dessutom kan det vara svårt att hålla humöret uppe när man, på grund av utbrändhet, utmattning, värk etc. eller andra symptom, har en väldigt tuff period. När man mår som sämst är >>Tänk positivt!<< inte det roligaste att höra – ge istället den drabbade tid att sörja och att bara vara. Det kommer dagar när hen mår bättre och känner sig gladare.

Text: Sandra Jönsson
Bild: © John Gomez / Dollar Photo Club

20 kommentarer

  1. Jag vet inte om jag håller med artikeln. Jag vill inte att folk ska tänka på vad de säger i min närhet. Jag vill inte bli särbehandlad. Jag som sjuk får tåla lite misstag hit o dit. Är man så pass överkänslig så kan man faktiskt bearbeta det hos en proffs istället för att vänner o bekanta ska gå på äggskal.

    1. Det här är inte svart eller vitt och jag förstår vad du menar, Frank. Artikeln är skriven i syftet att informera och för att jag tycker att det är viktigt att människor känner till att vissa synsätt och kommentarer kan såra och förstärka den negativa upplevelsen av en sjukdom, en s.k. noceboeffekt. Jag tycker inte att man ska acceptera att bli bemött med ett ifrågasättande.

      1. Jag håller med om det att det är jobbigt när folk antyder att man kanske inte är så sjuk. Det är det värsta tänkbara för min del. Folk kan vara okänsliga ibland. Även familjemedlemmar. Jag har varit sjuk i över 25 år. Jag är kanske härdad eller så. Jag kommer ihåg ett par saker som tog hårt på mig i början av min sjukdom. Så jag tycker det är bra att du ville uppmärksamma problemen. Men om man tar t.ex. punkt två i artikeln: Jag gillar det faktiskt när folk tipsar mig om nya behandlingsmetoder. Jag har lärt mig en hel del genom att prata med andra om sånt. Jag hoppas inte artikeln riskera att folk låter bli att komma med bra råd.

        Jag har också funderat på om själva sjukdomen kanske gör oss mera känslig och sårbar vissa gånger. Hursomhelst, om syftet med artikeln var att folk skulle börja tänka så har det definitivt fungerat på mig, som du kanske märker. 🙂

        1. Jag vill behålla originaltexten och gör således ett förtydligande såhär. Det är klart att du kan tipsa om behandlingar. Det är sättet det görs på ibland. Om du bara äter det här kosttillskottet eller gör sådär så kommer du bli frisk på nolltid… Det är vanligt. Jag är jättetacksam för dina synpunkter, Frank, och är glad att vi kan ha en diskussion om det. Det är att dra igång en diskussion som jag är ute efter och jag tycker att vi alla kan lära oss från varandra. Så tack!

      2. Bra skrivet, allt är inte svart eller vitt. Men jag förstår och delar till viss del Franks resonemang, jag också.?

    2. Jag håller med där..vill inte heller att någon ska tassa på tå för mig när jag inte mår bra..
      men däremot så talar jag gärna om problemen, för som sagt,det är ju inte alltid det syns utanpå men däremot kan det ju vara ett stort kaos i hjärnan som är fruktansvärt uttröttande.

      1. Nej, ingen ska absolut behöva tassa på tå. Det vore väldigt tråkigt om de människor som vi bryr oss om kände så. Det viktiga är att kunna mötas och då är det bra med information och att vara tydlig som du är.

  2. Bra initiativ Sandra. Texterna är informativa på ett lättsamt sätt. Jag önskar att läkarna ville läsa dessa texter. Jag håller på att stånga mig blodig för att få hjälp och få en diagnos för min smärta som jag haft ett antal år nu. Har kämpat på vårdcentralen i snart två utan resultat, bara en massa fördomar och clichéer. Utöver smärtan har jag tre andra diagnostiserade kroniska sjukdomar, RLS, IBS och eksem samt icke diagnostiserad allergi mot pollen och myggbett. Misstänker att eksemet delvis beror på allergi (bla vete) men det avfärdar läkare utan att ens vilja testa mig. Kämpar just nu for att få hjälp för min smärta och allergi.

    1. Tack för din uppmuntran, Annette! Den betyder jättemycket för mig, ska du veta. Ja, det är ju det som är grejen att man oftast inte bara har en kronisk sjukdom utan att sjukdomarna och symptomen snart staplas på varandra. Varje dag blir en kamp för att orka just dagen. Detta innebär förstås inte att varje dag är skit – tvärtom (!) – men då kan ett par värmande ord och stöd göra väldigt stor skillnad. Kämpa på och styrkekram!

  3. Jag har en sjukdom som dom inte riktigt vet vad det är. Men är princip kroniskt trött. Har knappt gått i skolan denna termin pga detta. För några veckor sen fick jag ett “krya på dig”-kort av klassen. Gulligt av dom, men visar oxå att läraren fortfarande tror att jag “bara” är trött… Så “krya på dig” borde oxå va med på listan…

    1. Åh, det där är så dubbelt! Förstår att du både blir glad och ledsen. Vad tråkigt att höra att du inte mår bra och att du ännu inte vet varför. På många sätt är ovissheten svårare än att få en diagnos. Jag hoppas att det ordnar sig för dig och att du får den hjälp du behöver. Kämpa på och en stor styrkekram!

    2. Hej.
      Jag vet vad du går igenom, också “kronisk trött” har nyligen gått på ett test för Narkolepsi o väntar på svar.
      Men eftermååååånga år av eftersökningar så tror jag också att det kan vara Hypersomni eller ADD .ADD är typ det motsatta till ADHD.
      Vill du ha nån att lufta ut lite med så är du välkommen att kontakta mig! Gäller även alla andra som känner sig “träffade”!
      Finns på fb under samma namn.

  4. Jag fastnade starkt för texten “Nio saker du inte bör säga till någon som har en kronisk sjukdom”. Jag vill så gärna vidarebefordra den texten till två älskade och mycket nära anhöriga, som har just en sådan sjukdom. Men jag vet inte hur jag skall göra för att vidarebefordra texten. Finns den någonstans där jag enkelt kan kopiera den, så att jag slipper sitta och skriva a den?
    Björn Lindström

    1. Tack! Det värmer. Hoppas att blogginlägget kan göra skillnad för din två älskade. Det enklaste sättet att skicka artikeln på, och utan att dela den så att alla andra ser, är att klicka på den blåa brev-/mejlikonen längst till höger och strax under huvudrubriken. Om du gör det kan du mejla blogginlägget till den du vill, och då är det bara den personen som ser mejlet. Hoppas att det går bra för dig och dina anhöriga. Lycka till. En styrkekram till er.

  5. Det är precis det man får höra mest. Till sluten orkar man inte att höra man stänger av hel enkel
    det är inte roligt att slösa den lilla energi som man har kvar på okunniga människor.

  6. Wow, vissa saker träffade verkligen helt! Har hört alla ovanstående varianter och mer, men jag såg att klassikern “är du säker på att du inte inbillar dig?” inte va med. Kronisk smärta i 15 år nu. Läkarna har gett upp, fick ett trevligt ‘lär dej leva med det’. Gjort så många behandlingar å undersökningar att man blir tokig på bara det.

  7. Hej Sandra!
    Nu vet jag inte om du fortfarande går in här och läser kommentarerna efter 9 månader, men om du gör det vill jag att du ska veta att den här texten har hjälpt mig. Jag har en kronisk sjukdom, jag vet inte om det är samma som din, och just nu är jag i ett skov. Sitter hemma framför datorn och kämpar framförallt med punkt 6 och 9 just nu. Det är skönt att veta att jag inte är ensam om de här tankarna och känslorna.

    Tack för texten, och hoppas att du har en bra dag!

    1. Hej Benjamin,

      Javisst, läser jag kommentarerna. Ibland hamnar dem bara lite fel, som när de tolkas som “skräppost” och dylikt. Ursäkta att svaret dröjt. Vad tråkigt att du känner igen dig i artikeln och att du ska behöva ha det så i din vardag. Jag trodde själv länge att det kanske bara är jag som får höra sådana saker, men så blev jag medicinsk antropolog och fick plötsligt fältarbeta bland människor som också har kronisk smärta. De nio kommentarerna/ifrågasättanden i blogginlägget var en återkommande del i allas sjukdomsberättelser. Ja, så inte var jag ensam inte. Jag hoppas verkligen att du känner dig bättre idag. Ta hand om dig!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.