Man säger ju att kärleken är blind. Mycket riktigt kan att bli kär innebära kroppsliga och kognitiva processer som får dig att uppleva kärlek på ett alldeles särskilt sätt. Läs mer om hur kärlek påverkar ditt hjärta och huvud i Jon Glentz artikel här på Bättre hälsa!
Vad händer när jag blir kär?
På Loyola University Health System har forskare undersökt hur kärlek påverkar hjärtat och hjärnan. Professorn Pat Mumby berättar att när man blir kär leder det till att ens kropp släpper löst olika ”må bra”-signalsubstanser, vilket leder till specifika fysiska reaktioner: hjärtat kan slå snabbare, man kan rodna och handflatorna kan bli alldeles svettiga.
Det som händer är att halterna av dopamin, adrenalin och noradrenalin ökar i kroppen när personer blir förälskade i varandra. Dopamin ger en känsla av välbefinnande och eufori och adrenalin tillsammans med noradrenalin gör att vi kan känna rastlöshet eller en oro som kan höra ihop med upplevelsen av kärlek.
”När vi blir förälskade ökar blodflödet i dessa områden. Förälskelse leder också till sänkta serotoninnivåer, vilket är detsamma som händer hos personer som har tvångssyndrom”, säger Mary Lynn, biträdande professor. Detta skulle kunna vara förklaringen till att vissa får svårt att fokusera på annat än subjektet för sin kärlek den första tiden.
Läkare varnar för att känslorna av välbefinnande kan vara en nackdel då de kan leda till att personer, i ett tidigt skede, bara ser de positiva egenskaperna hos varandra. I vissa fall kan utomstående personer ha en tydligare bild av relationen, och vad som innefattas i den, än personerna som utgör den.
Det kan sägas att det finns tre olika former av kärlek: lust, attraktion och tillgivenhet. Lust drivs av hormoner och påverkar det sexuella intresset. Blodflödet ökar när vi känner attraktion och det gör att vi kan känna glädje och att saker känns överväldigande. Efter en tid utvecklar kroppen tolerans mot detta stimuli vilket gör att tendenserna minskar. Även endorfin och andra hormoner ökar i kroppen och ger oss en känsla av trygghet och välbefinnande.
Källa: Science Daily.
Text: Jon Glentz.
Bild: © penguinline / Dollar Photo Club.