Helt oprovocerat kan du råka ut för taskigheter från en person eller avsiktligt göra någon annan ledsen. Hur kommer det sig att människor är elaka mot varandra? (Observera att artikeln innehåller reklam för och annonslänkar till böcker vi själva har valt ut från Adlibris, Bokus och CDON och som vi tycker matchar artikelns tema och bedömer kan vara till hjälp för våra läsare.)
Elakhet kan vara ett gruppbeteende som man tillägnar sig för att stärka gemenskapen inom gruppen
Det här med att medvetet såra en annan person är motsägelsefullt, för människan som art är beroende av gemenskap och samarbete. Utan gemenskap och samarbete hade samhällen överhuvudtaget inte kunnat uppstå och överleva, och om det är något människan är skicklig på är det just samhällsbygge.
Samtidigt som gemenskap spelar en central roll i våra liv har vi alla, menar beteendevetenskapen, ett behov av att få känna oss unika på ett positivt sätt, och inte så sällan på en gruppnivå. Detta behov brukar med en finare term kallas positiv ”distinktivitet” (ett begrepp som härrör från engelskans positive distinctiveness).
Med positiv distinktivitet menas att människor i grupp jämför sig med andra grupper på så sätt att den egna gruppen tillskrivs positiva egenskaper medan andra grupper betraktas som något mindre bra. Kanske börjar man prata om människor som man anser vara olik människorna i sin närhet på ett nedsättande sätt och/eller att genom gärningar vara direkt elak liksom uteslutande mot människor som man anser inte hör till. Skälet till varför man skulle göra något så taskigt är att såväl självkänslan och gemenskapen kan stärkas inom gruppen. Ibland är gruppen inte ens medveten om vilka perspektiv på ”den andre” den har skapat och hur nedsättande perspektiven faktiskt kan vara.
När man jämför sig med andra trycker man antingen ner sig själv eller den man jämför sig med
Beteendevetenskapliga studier tyder vidare på att även människan som individ jämför sig med andra. Jämförelserna resulterar antingen i att man trycker ner sig själv eller den man jämför sig med. Eftersom de allra flesta föredrar att tycka om sig själva är det vanligt att jämförelserna görs till den egna favören. Enligt socialpsykologen Nathan Heflick visar forskning likaså att personer som någon gång har kallats fula tenderar att kalla andra fula och mindre intelligenta, bara för att lyfta den egna självkänslan. Precis som goda gärningar smittar, kan en persons otrevligheter – som kanske var en engångsföreteelse – leda vidare till ännu fler otrevligheter.
Det är vanligt att man tillskriver andra sina egna egenskaper – och tycker att ”de andra” är mycket, mycket värre
Heflick menar att elaka ord och handlingar också kan ha sin grund i det Sigmund Freud kallade projektion, för även modern forskning inom psykologi tyder på att personer som besitter en viss egenskap brukar tillskriva andra personer i omgivningen samma egenskap, om än mycket värre. Genom att göra detta känner man att man kanske inte är så taskig, trots allt. Man rentvår helt enkelt sig själv från sina ord och handlingar.
En persons dåliga självkänsla kan påverka en hel omgivning
När en persons självkänsla är lägre än vanligt – och visst vet vi alla hur det kan kännas – kan hen känna sig irriterad och frustrerad, menar Heflick. I denna situation kan personen såra personer i sin omgivning med elaka kommentarer och handlingar. Därför är det viktigt att påminna sig om att taskigheter ofta handlar mer om personen som gör dem – det vill säga den situation hen befinner sig i – än om personen som är föremål för dem och att vi alla kan hamna i perioder med en svajig självkänsla. Bara för att man säger eller gör något elakt behöver man inte vara taskig som person.
Läs mer om varför människor gör som de gör!
Källa: Psychology Today.
Bild: © kanzefar / Adobe Stock.