Med ett avstamp i bland annat filosofi och antropologi tar Bättre hälsa och Sandra Jönsson sig an kroppsbilder och de processer som påverkar synen på oss själva.
Kroppsbilder påverkas av kroppen, psyket och omgivningen
Det har blivit allt vanligare att lyfta fram omgivningens och den så kallade kontextens inverkan på våra kroppsbilder. Många har en förståelse för att en kroppsbild uppstår i en gemenskap och att synen på våra kroppar har ändrats genom tid och rum. Denna förståelse öppnar för fördjupade perspektiv på våra kroppar.
Inom ämnen som filosofi, psykologi, sociologi och antropologi har forskare under flera decennier sökt hitta förklaringsmodeller som visar på våra kroppsbilders komplexitet – vad är det vi egentligen ser när vi tittar oss i spegeln? Förklaringsmodellerna säger att det är alldeles för enkelt att bara se till den biologiska, eller till den fysiska, kroppen.
Varje gång vi ser oss i spegeln samverkar olika processer och lägger grunden till hur vi ser på våra kroppar, och därmed även på oss själva. Dessa processer har både med kroppen, psyket och omgivningen att göra. Det är inte kroppen som på egen hand säger åt oss hur vi bör se ut för att vara ”snygga”, ”feminina”, ”maskulina” och så vidare.
Ätstörningen anorexi är vanligast i västvärlden
Ätstörningen anorexi är ett exempel på hur omgivningen påverkar såväl kropp som psyke och ger upphov till en svår och plågsam sjukdomsbild. I boken Culture, health and illness, ett standardverk inom bland annat medicinsk antropologi/hälsoantropologi, menar författaren Cecil Helman att anorexi är mest utbredd i västvärlden och att detta har att göra med de skönhetsideal som finns i framför allt USA och Västeuropa.
Under decennier har Hollywood, modeskapare, gym, tidningar, TV-bolag, klädbutiker och reklamare skapat ett skönhetsideal som bygger på att vara ”smal och lycklig”. Pressen att leva upp till detta ideal har varit så stor att många drabbats av en svikande självkänsla och dålig kroppsbild. Varje gång de har sett sig i spegeln har de jämfört sig med skönhetsidealet – alltså har omgivningen varit högst närvarande i ögonblicket när de sett sin egen spegelbild!
De tre kropparna
Redan på 1980-talet skrev forskarna Margaret Lock och Nancy Schepher-Hughes, båda två auktoriteter inom medicinsk antropologi, om ”de tre kropparna”. Om du inte har något emot att läsa vetenskapliga texter på engelska kan du läsa deras artikel ”The Mindful Body: A Prolegomenon to Future Work in Medical Anthropology” genom att klicka på länken. Lock och Schepher-Hughes skriver i artikeln att vi inte bara har en utan tre kroppar:
1. Den individuella kroppen
Med den individuella kroppen menas den enskildas upplevelse av kroppen och psyket.
2. Den sociala kroppen
Kroppen och psyket verkar inte oberoende av den sociala och kulturella omgivningen (TV-program, reklam et cetera), med andra ord har vi också en social kropp.
3. Den politiska kroppen
Ett ytterligare exempel på hur komplex vår kroppsbild är att kroppen och psyket sällan är friade från politisk påverkan. Politik påverkar i allra högsta grad möjligheter till behandlingar när vi är sjuka, rätten till abort och friheten att få älska och ha sex med vem vi vill.
Så vad är det du egentligen ser när du tittar dig i spegeln?
Dig själv, borde väl det enkla svaret vara. Men det finns en tröst i vetskapen om att det väldigt sällan är så enkelt. Synen på den bild som reflekteras mot dig, och som du genast börja tänka saker om, är påverkad av värderingar och kulturella uttryck i din omgivning. Om du har en tendens att tänka dåliga saker om dig själv, att tänka att du inte duger när du ser dig själv i spegeln kan du tänka på att din kroppsbild också är en spegel, men en spegel av omgivningen och som du har gjort till en del av dig. Just den bilden är inget absolut. Den är skapad och bör därför, men bara den, utsättas för din kritiska blick.
Källor: Cecil Helmans bok Culture, health and Illness och Margaret Locks och Nancy Schepher-Hughes artikel ”The Mindful Body: A Prolegomenon to Future Work in Medical Anthropology”.
Bild: © / Dollar Photo Club.