11 kvinnor som har påverkat medicinhistorien

Kvinnor som har påverkat medicinhistorien… Var börjar man? Det är kanske inte något som det pratas så mycket om men faktum är att många kvinnor har bidragit till medicinhistoriens utveckling och att reformera sjukvården. I denna artikel från Bättre hälsa kommer ett litet axplock av kvinnor som har gjort ett stort avtryck på den medicinska vetenskap vi har idag. Givetvis finns det tusentals kvinnor som borde hyllas för deras vetenskapliga insatser i historien, och runtom i världen. Det är synd att alla inte ryms här.

1. Agnodike (ca 300-talet f.v.t.)

 

(Klicka här för att komma till bildkällan.)

Det har funnits kvinnliga vårdnadsgivare, barnmorskor, herbalister och medicinkunniga sedan långt tillbaka i historien. Agnodike, som levde i antikens Athen, var dock den första kvinnliga läkaren som tilläts praktisera medicin. För att få rätt att vara läkare genomgick hon en rättegång och efter det ändrades den athenska lagen så att även kvinnor tilläts vara läkare.

2. Metrodora (ca 200-400 v.t.)

Metrodora var en grekisk läkare och författare som levde under antiken. Hon har efterlämnat en skrift vilken, vad vi vet, är den äldsta bevarade skriften av en kvinnlig läkare. I denna behandlade hon ämnen kopplade till kvinnors hälsa, såsom hysteri och barnafödsel. Metrodora var själv influerad av Hippokrates men influerade i sin tur andra läkare under antiken. Förutom att skriva om kvinnosjukdomar och botemedel lyfte hon gärna teoretiska och metodologiska frågor.

3. Hildegard av Bingen (1098-1179 v.t.)

 

(Klicka här för att komma till bildkällan.)

Hildegard av Bingen är kanske en av historiens mest mångsidiga personer. Hon var verksam som författare, abbedissa, predikant och mystiker under medeltiden. Hennes medicinska kännedom ansågs vara stor. Därför agerade hon läkare åt såväl påvar som åt kungar. Hildegard av Bingen var även en kunnig naturmedicinare som skrev böcker om örter och deras användningsområden. Till dessa böcker hör Liber simplicis medicinae och Liber compositae medicinae. Utifrån sin örtkännedom och medicinska kunskap utvecklade hon en egen näringslära.

4. Trota av Solerno (ca 1100-1200-talen v.t.)

 

(Klicka här för att komma till bildkällan.)

Det var inte bara Hildegard av Bingen som hade inflytande över den medicinska utvecklingen i det medeltida samhället. Trota av Solerno var en läkare och författare av medicinska skrifter som levde i Italien. Hon var så skicklig på det hon gjorde att hennes berömmelse spred sig utanför Italiens gränser, bl.a. till Frankrike och England. Trota av Solernos texter föll i glömska under århundraden och många började betvivla att hon verkligen hade författat medicinska texter. På 1900-talet återfanns hennes texter och hon fick erkännande som en av de kvinnliga pionjärerna i medicin.

5. Laura Bassi (1711-1778 v.t.)

 

(Klicka här för att komma till bildkällan.)

Laura Bassi tog en doktorsexamen vid universitetet i Bologna och blev på så sätt en av de första kvinnorna i Europa som fick en doktorsexamen. Hon var inte bara specialiserad på medicin, hon var en mångfacetterad vetenskapsman som hade medicin som ett specialintresse och dessutom undervisade i bl.a. biologi och medicinsk vetenskap. Under sin levnad författade Laura Bassi olika skrifter och på många sätt var det hennes strävan och kärlek till vetenskapen som inspirerade samtidens och framtidens kvinnliga medicinska pionjärer till att kämpa för sina drömmar.

6. Dorothea Erxleben (1715-1762 v.t.)

 

(Klicka här för att komma till bildkällan.)

Att Dorothea Erxleben var intresserad av medicin var uppenbart redan när hon var barn. Då hade hon sin far som lärare. I takt med att hon blev äldre växte också hennes intresse för medicin; hon ville bli läkare över allt annat. Hon började debattera kvinnans rätt till utbildning och att få studera till läkare, och efter ett tag kom hon in på en läkarutbildning. Hon blev den första kvinnliga läkaren i Tyskland. Dorothea Erxleben tillägnade en stor del av sin karriär till att analysera samhällets normer och lagar som uteslöt kvinnor från universitets- och läkarvärlden.

7. James Barry (1789-1799-1865 v.t.)

 

(Klicka här för att komma till bildkällan.)

James Barry, eller egentligen Margaret Ann Bulkley, var kirurg i den brittiska armén. För att kunna studera till läkare och senare praktisera sitt yrke var hon tvungen att förklä sig till man. Så blev hon James Barry. I slutet av sin karriär förestod hon flertalet militärsjukhus. James Barry var den första läkaren som genomförde ett kejsarsnitt och under vilket både modern och barnet överlevde. Det var först efter James Barrys död som världen förstod att hon i själva verket var Margaret Ann Bulkley.

8. Florence Nightingale (1820-1910 v.t.)

 

(Klicka här för att komma till bildkällan.)

Under en tid präglad av krig och sanitära problem för soldaterna lyckades Florence Nightingale reformera sjukhusen i Storbritannien. Hon förbättrade t.ex. de hygieniska förhållandena på militärsjukhusen och lade grunden till det moderna sjuksköterskeyrket i vilket det, utöver medicinsk kunnighet, fokuseras mycket på omsorg och omvårdnad. Trots motstånd i början av sin karriär fick Florence Nightingale till slut ett stort inflytande över såväl sjukvården som över kvinnors rättigheter.

9. Elizabeth Blackwell (1821-1910 v.t.)

 

(Klicka här för att komma till bildkällan.)

Den första kvinnan som fick en läkarexamen i USA var Elizabeth Blackwell. För att kunna studera medicin måste hon slå sig fram i en patriarkal universitetsvärld som inte såg med blida ögon på en kvinna som ville göra karriär och leva ett oberoende liv. När Elizabeth Blackwell väl lyckades bli utbildad läkare banade hon väg för andra kvinnliga studenter i USA och Storbritannien. Under sin levnad författade hon en del medicinska texter, somliga av dem med ambitionen att stärka kvinnans roll i den medicinska branschen.

10. Vera Ignatievna Gedroitz (1870-1932 v.t.)

 

(Klicka här för att komma till bildkällan.)

Vera Ignatievna Gedroitz var läkare, professor och den första kvinnliga kirurgen i Ryssland – liksom en av de första kvinnliga professorerna i kirurgi i världen. Hennes laporatomier, d.v.s. kirurgiska buksnitt, var några av de mest lyckade i Ryssland och därför blev hennes laporatomi-metod en förebild i den ryska medicinska världen. Tack vare henne blev bukoperationer säkrare för patienterna än tidigare. Vera Ignatievna Gedroitz var även prinsessa, och således kallades hon till det ryska hovet där hon utförde operationer på kejsarfamiljen.

11. Marie Equi (1872-1952 v.t.)

 

(Klicka här för att komma till bildkällan.)

Marie Equi var en av de kvinnliga läkarna och pionjärerna som kämpade för kvinnans rätt till abort och preventivmedel – och detta när både aborter och preventivmedel var olagliga i USA! Hon vigde sitt liv åt politisk aktivism och att ge sjukvård till fattiga människor.

Källor: Clifford Pickovers The Medical Book: 250 Milestones in the History of Medicine, Wikipedias artiklar Women in Medicine och Science Museum.
Bilder: © Wikimedia Commons.