Vad är det som får två tredjedelar av världens befolkning att vistas i naturen när de känner sig stressade och mår dåligt? Här skriver Bättre hälsas skribent Pernilla Bergman om hur naturen kan påverka vårt välmående till det bättre.
Att vistas i en miljö som du inte trivs i kan leda till att du känner dig stressad, ledsen och ångestfylld. Det här kan i sin tur medföra att ditt blodtryck höjs, din puls stiger och att ditt immunförsvar blir sämre. Att tillbringa för mycket tid framför teven och datorskärmen har kopplats till depression och en förminskad förmåga till empati. Du mår helt enkelt inte bra av att vistas i en otrivsam och instängd miljö, något du enkelt kan råda bot på genom att vistas i naturen. Enligt forskare väljer två tredjedelar av människorna i världen att gå ut i naturen när de känner sig stressade.
Att vistas i naturen påverkar både ditt fysiska och psykiska välmående
Naturen påverkar inte enbart ditt psykiska välmående positivt, utan det påverkar även den fysiska hälsan genom att sänka blodtrycket och pulsen, öka muskelavslappningen och reducera produktionen av kroppens stresshormoner. Forskning indikerar att till och med en så enkel sak som att ha en krukväxt i ett rum kan ha en avstressande effekt.
Naturen kan lindra smärta
Att se sig runt omkring i naturen och upptäcka växter och djur får dig att tänka på annat och kan flytta fokus från både fysisk och psykisk smärta. Forskning tyder på att vi blir på bättre humör av att bara titta på bilder från naturen. Det får oss att känna oss mer lugna och balanserade. Intressant är också att det har visat sig att vi blir mera uppmärksamma och har lättare att fokusera när vi vistas i naturen. Det har visat sig att barn med ADHD har klarat av att fokusera bättre på en uppgift efter att ha tillbringat tid i naturen.
Att bo i grönskande kvarter har positiva effekter
I en forskningsstudie gjord på University of Illinois fann man att de invånare i Chicago som bodde i kvarter där husen omgavs av grönska hade samhörighetskänslor med grannarna och brydde sig mera om att hjälpa och stöda varandra än personer som bodde i helt kala kvarter. Dessutom hade de grönskande kvarteren mindre gatukriminalitet, mindre våldstendenser och aggression mellan partners bosatta i samma hushåll, och en bättre förmåga att hantera livets svårigheter.
Källa: Taking Charge of Our Wellbeing via University of Minnesota.
Bild: © Jürgen Fälchle / Adobe Stock.