Lungan i stormen-bloggaren Pernilla Bergman berättar i denna artikel på Bättre hälsa om hur svårt och viktigt det är att förlåta både sig själv och andra för att man har drabbats av en kronisk sjukdom, framför allt när sjukvårdsmissar är inblandade. För vems skull ska man förlåta? Sin egen.
För fem år sedan blev jag diagnostiserad med en allvarlig kronisk lungsjukdom. Det kom inte direkt som en blixt från en klarblå himmel. Jag hade i många års tid gått omkring med mystiska symptom som till exempel blodhosta och feber. En gång hade jag till och med en hjärtsäcksinflammation som efter många månaders lidande diagnostiserades och behandlades. Själva orsaken bakom mina problem kom inte fram förrän fem år senare.
Jag orkade inte arbeta och knappt studera, men jag tvingade mig till att gå till skolan i alla fall. Jag började läsa självhjälpsböcker om hur man blir lycklig och hur man ökar sin självkänsla. Jag var övertygad om att roten till problemet var jag. Lat och misslyckad. En som varken fysiskt eller psykiskt orkade med sådant som alla normala människor orkar.
Att diagnostiseras med en allvarlig autoimmun lungsjukdom var ju verkligen inte roligt, men samtidigt kändes det som en lättnad på något vis. Under alla åren jag varit sjuk, med mer eller mindre symptom så beskyllde jag mig själv för min bristande ork. Jag kunde ju inte förstå att en sjukdom låg bakom det ofantligt stora trötthetsmolnet som ständigt låg över mig.
När sjukdomen till slut blev upptäckt drogs jag in i en ond spiral. En operation blev till sex operationer. Läkarna missade en viktig sak när de opererade mig som kunde besparat mig många operationer om de hade förstått vad som egentligen var felet med mig.
Det var många starka känslor inblandade. Jag var arg, livrädd och uppgiven under året som alla operationerna ägde rum. Min ilska och frustration var nu inte bara riktad mot mig, utan också mot sjukvården som hade förfarit fel.
Det blev många år av fysiskt och psykiskt lidande för mig och nu för tiden har jag bara en och en halv lunga och en lungkapacitet på 50 procent. Det är bestående men.
Det jag kommit fram till under alla de här åren är hur otroligt jobbigt det är att gå och vara arg på något som man inte kunde ha gjort annorlunda, att jämt och ständigt hålla uppe stridsyxan. Att inte kunna förlåta mig själv eller de som vårdat mig leder ingen vart. Det intensifierar bara mitt lidande och förhindrar att min kropp får den ro den behöver för att repa sig.
Förlåtelse är A och O
Att kunna förlåta sig själv och andra i sådana här sammanhang är A och O. Annars är det svårt att gå vidare i livet. Att vara långsint är bara att skada sig själv. Jag läste en gång en minnesvärd sak om långsinthet: det är som att gå omkring och hålla ett stycke glödhet kol, i väntan på att få kasta det på den som sårade en. Man skadar bara sig själv.
Hälsofördelar med förlåtelse
När du kan börja förlåta sig själv kommer inte bara du, utan också dina nära och kära att kunna börja må bättre. Frustration och dåligt humör är väldigt smittosamt. Ångesten och stressen kan sakta börja släppa sitt järngrepp om dig och ditt blodtryck sjunker. Immunförsvaret stiger och depressionssymptomen minskar. Det här är bara några av de hälsofördelar som förlåtelse innebär.
Förlåt den som sårat dig för dig själv
Ibland är det kanske omöjligt att förlåta smärtan som en person har orsakat dig. Att förlåta någon behöver inte betyda att du kontaktar personen som skadat/sårat dig direkt och ger din förlåtelse. Det kanske känns rentav ogenomförbart. Då kan du välja att förlåta personen för dig själv istället, i ditt eget huvud, eller så kan du skriva ett brev som du aldrig skickar. Tänk att personen gjorde sitt bästa enligt sin förmåga, men så blev det som det blev. När du förlåtit någon för dig själv kan du så småningom börja gå vidare i livet. Det kan lätta på trycket något oerhört.
Du har kontrollen över dina känslor
När man drabbas av en svår kronisk sjukdom är det lätt att man förlorar kontrollen över sitt liv. Tillvaron känns svart och hopplös. Det kan kännas som om man inte kan styra något i sitt eget liv, men sina tankar kan man alltid styra. Du har mer kontroll än du tror! Genom att förlåta kan du sakta börja läka och gå vidare i livet. Du går från att vara ett offer för det som sker till att vara den starka som har krafter över och kan känna livsglädje. När du släpper alla tankar på hämnd och inte hyser agg mot en massa människor i din omgivning har du tagit ett stort kliv i rätt riktning.
Låt inte din framtid styras av ditt förflutna
Det är ett aktivt val att inte låta sitt liv och sin framtid styras av dåliga minnen och känslor. När du släppt det mesta av din ilska kan du också få mer förståelse från omvärlden. Var inte rädd för att berätta om hur du blivit kränkt och sårad. Personen som sårade/skadade dig kanske är helt omedveten om hur du påverkades av det som skedde. Ta mod till dig och berätta om dina känslor för personen på ett sätt som är bekvämt för dig. Det kan leda till att personen blir förskräckt över hur hens beteende sårade dig och i bästa fall kan du få ett förlåt.
Läs mer om livet med en kronisk sjukdom på Pernilla Bergmans blogg Lungan i stormen!
Bild: © Ake13bk / Shutterstock.