Visste du det här om perserkatter?
1. Förr kallades perser angora eller angorakatt. Den fick sitt nuvarande namn i Sverige på 1950-talet. Namnen kan kopplas till, vad man tror, ursprunget i Främre Orienten. Då var det två olika raser som till slut korsades till en. Observera att perserkatternas ursprung ännu inte är klarlagt.
2. Perserkatten har ett mycket karaktäristiskt utseende – går inte att ta miste på kattrasen. Kroppen är ganska kompakt, huvudet är runt och brett. Ögonen är runda, men de markanta ögonbrynen ger ett nästan ilsket uttryck. Nosen sitter högt mellan ögonen, lite intryckt eller tillplattad. Benen är korta och tjocka, svansen förhållandevis likaså. Tassarna är i sin tur stora och runda.
3. Aveln av perser kan göra så att katten får svårare att andas. Det här beror på att nosen redan försvårar luftgenomströmningen. Då många vill ha ännu kompaktare och högre sittande nos får katten ännu sämre förutsättningar. Men (!) givetvis är detta inget som seriösa kattuppfödare rekommenderas att göra, eller ens gör.
4. Perserkatterna har väldigt mycket päls. Pälsen är silkeslen men kräver en hel del ompysslande. Se till att bada katten och borsta pälsen ofta för att undvika tovor. Varje perser badas på sitt sätt beroende på bland annat pälskvaliteten.
5. Det finns korthårig perser numera, eller nåväl, sedan 1960-talet.
6. Det finns ungefär 300 olika färger på perser.
7. Perser anses vara lugna och harmoniska katter, ha ett jämnt temperament. De är samtidigt alerta men kanske något lugnare än genomsnittskatten.
8. Perserkatten trivs vanligen bra tillsammans med både andra kattraser och hundar. Den brukar beskrivas som en snäll katt – trots den bistra uppsynen.
9. Man tror alltså att perserkatterna härrör från Persien, därav namnet. Persien är det gamla namnet på det nuvarande Iran. Kattrasen importerades till Europa på 1600-talet och på 1700-talet var den en storfavorit i exempelvis det franska hovet.
Det här var nio fakta om perser – visst är den en förtjusande katt?
Källa: Sverak.se (bland andra)